Funderar du på att resa till södra Lappland är Jokkmokks marknad ett förslag. Marknaden hålls från mellan första torsdagen till lördagen varje år i februari. Denna historiska marknad öppnades första gången 1605 av hertig Karl, senare kung Karl IX. Marknadsplatsen som först och främst var en samlingsplats för samerna i Sápmi, har numera blivit en folkfest för alla. Här samlas marknadsknallare som säljer lokala konstverk och andra samiska produkter. När marknaden 2005 firade 400-årsjubileum besöktes den av nästan 80 000 personer. Under februari är det inte ovanligt att temperaturen ligger på omkring 25 minusgrader, men ändå besöks marknaden av mängder med folk. Detta år, 2020, talade Greta Thunberg på Jokkmokks marknad, då de viktigaste ämnena var klimatförändringar och samisk kultur.
Första marknaden någonsin
På uppdrag av hertig Karl öppnades Jokkmokks marknad 1605 och syftet var att marknadsplatser skulle stärka stadens ställning i norra Sverige. Här skulle man sprida guds ord, hålla ting och driva in skatt. Meningen var också att befolkningen här uppe skulle närma sig makten som fanns i södra Sverige. Man ville även hålla koll på samer som flyttade omkring och de ”bikarlar” från kusten – Handelsmän som ofta arbetade i Lule, Torne och Pite lappmarker under medeltiden. Det skulle införas fasta marknadsplatser och det blev i Jokkmokk som marknadsplatsen i södra Lappland fick sitt fäste. Här byggdes under 1600-talet en prästgård, marknadsbodar och en tullbod. Eftersom prästerna på den här tiden hellre åkte upp från kusten för att besöka olika marknader bodde det ingen präst varaktigt i prästgården på många år. På marknaderna uträttade prästerna ärenden som till exempel vigslar, husförhör, höll predikan eller hade husförhör. Varor som fördes ut från marknaden var skinn och skinnvaror, levande renar, torkad fisk med mera. Salt, smör, mjöl, silver, kläder och järn var varor som fördes till Jokkmokks marknad.
1900-talet
Under 1900-talet blev det stora förändringar i Sveriges handel. Nu började butiker och postorderhandlare bli vanligare och järnvägarna byggdes ut. Vägarna blev även fler och större, därför upphörde många av de gamla marknaderna helt och hållet. Men marknaden i Jokkmokk fortsatte, även om den minskade i storlek. År 1904 var marknaden på väg att upphöra, när handlare i bygden fordrade att den skulle avskaffas, men de fick inte igenom kravet. Under första delen av 1900–talet var det fortfarande skinnhandeln som hade övertaget. Samerna kom dit med slädar fulla med vilt- och renskinn, fågel och fisk för att sälja. De bofasta kom dit och sålde järpar, ripor och frusen fisk.
Jokkmokks marknad fyller 350 år
År 1955 firade marknaden i Jokkmokk 350 år. Innan hade marknaden varit öppen för alla, det behövdes inget tillstånd för att komma dit, sätta upp marknadsstånd och sälja varor. Detta förändrades detta år, när Jokkmokks kommun tog över ägandet av marknaden. Det delades ut tillstånd och specifika platser till marknadsknallarna. Marknaden skulle också ha öppet tre dagar istället för två och det var torsdag till lördag som nu skulle gälla. Stånden blev fler, omkring 150 istället för cirka 30. Det togs också fram en marknadssymbol som konstnären Rune Lette formgav. Skulpturen föreställer en kvinna som är klädd i en lulesamisk dräkt och i handen håller hon ett tygstycke och bakom henne står en ren. I dag finns skulpturen att beskåda hos ”Svenska fjäll- och samemuseet” i Ájtte. Samma år filmade SVT från marknaden och det kom ut en minnesskrift, ”Jokkmokks marknad 1605–1955″. Åk gärna upp till Jokkmokk du med och besök marknaden som har över 400 år på nacken!